torsdag 23 oktober 2008

Terecension - Fenghuang DanCong Song Zhong

(TeBloggens förra inlägg introducerade oolongte-klassen DanConger. Det är bra att läsa det först, om man inte har gjort det.)

Jag fick provsmaka detta DanCong på In the Mood for Tea, och sedan var jag fast. Det var ett dyrt te; 300 kr/hg, men vettet var mindre än plånboken i detta fall, och smaklökarnas makt var stor.

Rent namnmässigt är Fenghuang DanCong Song Zhong ett något förbryllande DanCong, då det inte följer den normala namnkonventionen med en beskrivning av en doft eller en arom. Song Zhong verkar snarare hänvisa till att teplantan har anor från Song-Dynastin. Men andra DanConger verkar inte kunna vara Song Zhong; "Mi Lan Xiang Song Zhong" = "Mi Lan med anor från Song-dynastin", verkar inte existera. Så Song Zhong är inte en klass teer, utan ett unikt te.

Jag skulle lätt sätta etiketten "litchi-DanCong" på Song Zhong, om jag behövde ge det ett namn i stil med andra DanCongers namn. Persika kanske kan ge en liten aning åt smaken, men åk och köp lite färsk litchi eller rambutan, eller köp en burk konseverad litchi, så kommer ni att förstå vad jag menar.

Jag har bryggt Song Zhong på lite olika sätt; mest i gaiwan, men också i glastekanna. Oftast med 95-gradigt vatten och 1/3 blad (bladen är ganska stora). Det är ett mer förlåtande DanCong jämfört med Mi Lan och Gui Hua. Visst, det blir bittert om man glömmer bort det, men inte samma snabba, otrevliga och nästan oudvikliga bitterhet som vissa DanConger har. Det indikerar vilken fantastisk kvalité det här teet har.

Jag tänker inte skräda mina ord här. DanCong Song Zhong är ett av de allra bästa teerna jag har druckit. Första bryggningen är en orgasmisk upplevelse av mjuk, sval fruktighet. Det är svårt att beskriva i ord. Kanske passar det bara mina smaklökar perfekt. Detta är inte ett särskilt blommigt DanCong, och då det för tillfället finns mycket gröna, rullade oolonger i min tehylla är det extra trevligt med ett lite annorlunda te. Det är heller inte så "vuxet" och robust som Wuyi-oolonger, utan väldigt finstämt. Och det luktar fantastiskt.

Kommande 3 bryggningar är också mycket njutningsfulla, med en lite snällare, ljusare framtoning. 5:e bryggningen börjar bli lite mer som lätt smaksatt varmvatten. Jag borde brygga ännu fler bryggningar nästa gång för att se om det händer något spännande, men jag kan ändå konstatera att jag tycker att detta är ett fantastiskt gott te värt sitt höga pris.

torsdag 16 oktober 2008

Terecension - Bai Hao Yin Zhen

Tekoppen var mycket generös mot mig vid vårt senaste tebyte och ett av teerna jag fick var det vita teet Bai Hao Yin Zhen. Det är inte att förväxla med taiwanesiskt Dong Fang Mei Ren "Bai Hao", eller Oriental Beauty som det även kallas. Det är ett mörkt oolongte (ett av de få taiwanesiska teer som har utvecklats på ön, och inte "importerats" från Kina), och dess profil ligger mycket långt från Bai Hao Yin Zhen.

Så vad ligger bakom denna förvirring? Jo, Bai Hao betyder, beroende på vilken källa du frågar, silverhår, silvertopp eller vitt hår. Oriental Beauty har mörkrostade blad, men bladen slutar med en vit spets. Betydligt mer vitt blir det på Bai Hao Yin Zhen, som ibland kallas Silver Needles, som vars bästa kvalitéer ska vara täckt av ett vitt, fjunigt hår.

Så är definitivt fallet med detta Yin Zhen (inköpt på In the Mood for Tea om jag inte missminner mig), och bladen har ett mycket inbjudande utseende. De är köttiga och tjocka och får en att vilja äta själva bladen istället för att brygga te på dem.

Jag fyllde min gaiwan till ca 1/4 och använde lite fegt 70-gradigt vatten med korta bryggningar. Brygden doftade jordigt av alla dofter, med aningar åt nötskal. Första bryggningen blev olikt något annat te jag har druckit, för även om jag har sett smakbeskrivningen "gräddigt" många gånger tidigare så var det här första gången jag upplevde det själv. Mjukt, fylligt, lent... ja, gräddigt. Under det nötiga toner, och drag av ogräs (vått och växtligt).

Andra bryggningen blev tyvärr inte lika mind-blowing, då mycket av den tjocka fylligheten har tonats ner. Här känner man lite tydligare kopplingen till traditionella, kinesiska gröna teer, även om detta te har sina vegetabiliska drag. Det är inte särskilt sött eller sövande, utan är ett mer uppmanande te som vill sätta igång tankeverksamhet.

Vitt te har aldrig varit en tegenre som intresserat mig särskilt mycket, men det här är ett mycket bra te. Vill man testa vitt te så tycker jag att Bai Hao Yin Zhen, med sin ganska vuxna framtoning, och White Dragon Pearls (vitt te rullat till små kulor), med sin söta, aprikosaktiga ton, är två bra val som ger en god bild av spektrat av vita teer.

onsdag 8 oktober 2008

Terecension - Gui Hua Xiang DanCong

Man kan skönja flera stora klasser av oolongteer; Wuyi-bergets klippteer (t.ex. Da Hong Pao), Anxi-oolongerna (där Ti Guan Yin ingår), taiwanesiska höghöjdsteer (bl.a. Li-Shan, A-Li-Shan och Tung Ting) samt Fenix-oolongerna från Guangdong-provinsen i Kina.

Fenghungang betyder fenix på kinesiska och DanCong [uttalas danchong] betyder blad. "Fenghuang DanCong" och "Fenixoolong" är alltså samma sak. Ofta säger man bara DanCong, för att slippa alla långa uttryck.

DanCong-tebuskarna är uppskattade för sin förmåga att imitera andra dofter och smaker, utan att man faktiskt behöver smaksätta dem med något annat än temästarens kärlek. Xiang betyder doft eller arom på kinesiska, och genom att titta på namnet på en DanCong-sort kan man få sig en uppfattning av vad man kan vänta sig av teet;

- Yu Lan Xiang (Magnolia-blomma)

- Xing Ren Xiang (Mandel)

- Zhi Lan Xiang (Orkidé)

- Po Tou Xiang (Ingefärsblomma)

- Huang Zhi Xiang (Apelsin-blomma)

- You Hua Xiang (Pomelo-blomma)

- Mi Lan Xiang (Honungsorkidé)

- Rou Gui Xiang (Kanel)

- Gui Hua Xiang (Osmanthus-blomma)

Ett traditionellt DanCong rullas inte (till skillnad från Ti Guan Yin och de flest taiwanesiska oolongerna) och oxideras 30-40%. DanConger kräver en del planering och varsamhet vi bryggningen då de är lätta att brygga fel. Riktiga "Gong Fu"-teer. Ett litet bryggkärl (gaiwan eller Yixing-kanna) är nyckeln, samt korta bryggningar (15-20 sekunder). Att brygga dem för kort tid är alltid bättre än att brygga dem för länge, eftersom beskan som kommer vid för lång bryggtid är oerhört påträngande och dröjer sig kvar i tebladen länge. Det är också viktigt att se till att man verkligen häller av allt te från sitt bryggkärl, så att det inte ligger kvar och blir bittert. Enligt min erfarenhet blir DanCong godast om man dricker det så varmt som möjligt.

Jag fick en generös mängd Osmanthus-DanCong (Gui Hua Xiang) från In the Mood for Tea av Tekoppen vid vårt senaste tebyte. Det finns oolongte som smaksätts med osmanthus (ofta ganska låg kvalité), men med Gui Hua Xiang har man alltså försökt odla fram smaken på ett naturligt sätt.

Osmanthus-oolong är ett av min mors favoritteer men själv har jag ingen större erfarenhet av att dricka varken det eller andra teer smaksatta med osmanthus. Därför kan jag inte direkt säga hur nära i smaken Gui Hua Xiang kommer. Jag bryggde det i en 1/3-fylld gaiwan med 90-gradigt vatten. Det färdiga teet blev varmt gult med en korresponderande varm, lätt blommig doft som fick mig att tänka på apelsin, vanilj och rhododendron.

Teet har en nästan läskande men ganska subtil smak. Jag har svårt att sätta fingret på exakt vad det smakar. Jag associerar återigen till vissa smakelement hos apelsin. Det finns en lätt beska som verkar svår att komma ifrån, men som går att minimera om man brygger det rätt. Fylligheten blommar tyvärr ut tidigt i munnen och når inte riktigt halsen. Eftersmaken finns där men är relativt svag.

De första två bryggningarna imponerade inte. Tredje bryggningen var däremot annorlunda; lite rundare, fylligare och mer balanserad. Fjärde bryggningen var dock också mycket bra, och femte helt okej. Jämfört med andra DanConger jag har testat, som Mi Lan Xiang, så är Gui Hua Xiang mer anonymt i smaken.

Jag vet att In the Mood for Teas Gui Hua Xiang är ett av deras billigare oolonger och därför kan det varar en bra introduktion till DanCong för någon som vill testa dem. Personligen är det här kanske ett lite för subtilt DanCong för mig.

Jag tackar Tekoppen för att jag fick möjlighet att bredda min erfarenhet när det gäller DanConger.